bekräftelse i sociala medier

Här är jag ute i spårskogen, en dag ibörjan av semestern. Vill minnas att jag hade sällskap. Annars är det en rätt bra selfie, tycker jag. Här är jag ute i spårskogen, en dag ibörjan av semestern. Vill minnas att jag hade sällskap. Annars är det en rätt bra selfie, tycker jag.

Många av er apor undrar vad jag gör på semestern - ja och även annars förstås. Jag är ju en rätt så spännande person. Att inte längre vara med på Facebook var ett ställningstagande från min sida. Jag behöver inte den där ständiga bekräftelsen på att allt jag gör är bra, rätt och uppskattat - det vet jag ju redan. Många apor däremot - de behöver bekräftelse för allting; "Titta - jag har en blomma i rabatten" eller "Nu är jag hemma efter promenaden" eller "Nu har jag skalat en banan".

Ta bara gårdagen som exempel. Matte la ut en bild på mig i sociala medier, sittandes i bilen med någon tillhörande text som jag nog kan tycka undergrävde min värdighet litegrand. Över 100 apor har gillat och ett antal har även skrivit berömande ord. Det förstår ju vem som helst att även en så ödmjuk karaktär som jag skulle kunna få hybris om det upprepades alltför ofta. Särskilt om man som jag får diverse bekräftelse vart man än visar sig. "Så fin han är", "Vilken härlig personlighet", "Han ser verkligen inte ut som 11 år", "Vilket konstnärligt fritt följ" och "Den hunden gör verkligen som han vill". Därför får man själv ta ansvar för att den feedback man får blir i lagom dos  - och det är sannerligen inte lätt när man har så många uppskattade sidor som undertecknad.

Själva händelsen i sig var ju inte så spektakulär. Det är ju självskrivet att man hellre åker med husse och minglar bland vettigt folk, än att gå här hemma på gården med matte som tror att hon kan bestämma vad som helst. Bara en sån sak som att hon börjat klä mig i flexikoppel för att hon tycker jag fastnar i dofternas värld på promenaderna(...) Say no more! (Hon påstår att det är för att hon är rädd att jag ska bli påkörd om jag hamnar efter... Det är ju lika gärna hon och de andra som kan bli påkörda om de hamnar före, som jag ser det.)

De senaste orden jag hörde om mig själv var att jag var "Sveriges olydigaste hund för att kunna så mycket som han kan". Det var nog matte som sa det och även om hon inte muttrade i välmening så tar jag det som positiv feedback. Det är precis sådan jag vill vara, nämligen; kunna och förstå mer än de flesta, men med integritet nog att själv välja vad jag ska göra och när.

En regning dag var jag och kollade på möbler och hittade den här. Tycker den passar mig som handen i handsken, men samtidigt får man väldigt många grisöron för den summan. Får hoppas att den plötsligt bara står här en dag, som en överraskning och hyllning.
En regning dag var jag och kollade på möbler och hittade den här. Tycker den passar mig som handen i handsken, men samtidigt får man väldigt många grisöron för den summan. Får hoppas att den plötsligt bara står här en dag, som en överraskning och hyllning.
En annan regnig dag såg det ut ungefär så här. Jag kan verkligen identifiera mig med Laban i många sammanhang. Som jag brukar säga; smartlathet är en dygd.
En annan regnig dag såg det ut ungefär så här. Jag kan verkligen identifiera mig med Laban i många sammanhang. Som jag brukar säga; smartlathet är en dygd.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-