sista uppdraget som domare?

En av kennelägarna, Birgitta Hedenberg, gratuleras av en av "valparna" då hon på förmiddagen klarat appellen med sin egen hund Kalle på fina 288 poäng. En av kennelägarna, Birgitta Hedenberg, gratuleras av en av "valparna" då hon på förmiddagen klarat appellen med sin egen hund Kalle på fina 288 poäng.

Helgen som gick blev intensiv med domaruppdrag på Oskarströms lydnadstävling lördag förmiddag, följt av instruktörsuppdrag för kennel Lann Morian lördag eftermiddag/kväll och hela söndagen.

Så intensiva dagar brukar jag inte boka in, utan detta var en följd av domaruppdraget på Nordiska som krockade med ursprungsdatumet för kennellägret. En trevligt arrangerad tävling, härligt arbetsglada belgare och riktigt duktiga - och roliga - hundtränare bland valpköparna gjorde att energi och humör hölls på topp ändå och tiden gick rasande fort.

Lite tragikomiskt i sammanhanget att just denna agenda där jag växlade från domarroll till instruktörsroll på en och samma timme sammanföll med att det i fredags spreds ett uttalande från SBK på Facebook där utskottet för prov och tävling enligt ett offentligt inlägg från domare Carina Lundin (16/10) beskriver att deras tolkning av de etiska domarprinciperna ser ut enligt följande :

"Hej! Utskottet har tagit beslut i frågan om att döma deltagare som gått kurs för domaren:

Utskottet kan konstatera att det i den etiska policyn för prov och tävling finns nedskrivet hur man ska förhålla sig till detta.

Tolkningen av den etiska policyn är att man inte får döma personer som gått kurs för en under de senaste 6 månaderna. Detta gäller samtliga domare inom SBK."


Det som jag tidigare tagit del av är  SBK:s etiska policy för prov och tävling där man kan läsa följande:
_______________________________________________________________
Hundrelaterade regler
En funktionär får inte tjänstgöra för: 
Hund av funktionärens uppfödning (där bestämmelserna så anger) 
Hund som funktionären äger eller ägt * 
Hund som funktionären tävlat med * 
Hund som funktionären tränat *.
För agility och lydnadsklass tillkommer enligt regeltexten att domare inte får döma hund som under de senaste sex månaderna före provet ägts, tränats eller tävlats av person i domarens hushåll. 

Vid med * markerade punkter tillämpas en karenstid om sex månader. Begreppet tränat kräver  en speciell förklaring. Här avses en individuell träning mot någon form av ersättning. Det handlar alltså inte om till exempel deltagare i samma träningsgrupp. 
______________________________________________________________

Den tolkning jag själv gjort är att det är "träning av hund mot ersättning" som avses. Som instruktör och coach tränar jag inte hund åt någon annan (även om jag fått förfrågan i både allvarliga och skämtsamma ordalag), utan jag coachar människor att träna sin egen hund. Jag skulle gissa att denna bestämmelse, som härrör från SKK:s allmänna bestämmelser, från början kommit till för att du inte ska kunna bedöma ditt eget arbete – det vill säga en hund du själv har tränat - och det känns ju både självklart och logiskt.  (Denna typen av professionella uppdrag är ju till exempel rätt så vanliga i vallningsvärlden och säkert inom andra grenar också.)

I policyn  kan man lite längre fram läsa restriktioner i funktionärernas relation till föraren (tex att man inte får döma sina barn eller föräldrar eller respektive och gladast för det är väl Fredrik:-). Där anges dock inget om kursdeltagare.

Jag har därför tolkat alltihop helt annorlunda, men respekterar självklart den tolkning som SBK nu har valt att gå ut med - och den gör i sin tur att jag får välja bort domarrollen.

Att säkra att jag inte dömer egna kursdeltagare inom ett halvår från deras träningstillfälle ser jag i mitt yrke som en omöjlighet. Vems ansvaret är - domarens, arrangörens eller tävlingsförarens - har jag inte kunnat utläsa någonstans, men som jag ser det blir det lika krångligt och orimligt oavsett. Klubbarna har redan svårt att få de ideella krafterna att räcka för allt som behöver göras och varken jag som domare eller den tävlande vet ju vem som dömer vilken klass förrän det är 1-2 veckor kvar till tävlingsdagen. Då är det i regel försent att anmäla sig till andra tävlingar istället och personligen har jag inte gott om lediga helger under året så att det är lätt att byta uppdrag i sista stund.

Att den tävlande ska utgå från en domarlista och låta bli att anmäla sig till en tävling där det finns risk att bli dömd av någon man i någon form utbildat sig för - ja, det missgynnar ju alla tre parter. (Klubben får färre tävlande,  i kursverksamheten kan det leda till färre bokningar och den tävlande får färre tävlingschanser).

Ett tredje alternativ skulle vara att, i likhet med andra välja att bortse från detta och köra på tills man får en anmälan. Detta väljer jag dock bort för min egen skull. Titeln ”oetiskt förfarande” känns inte så smickrande och tacksam varken i rollen som domare, egenföretagare eller som privatperson.

Själva kärnfrågan - om det är oetiskt att döma egna kursdeltagare - kan förstås diskuteras. I den bästa av världar kan jag definitivt hålla med om att det ultimata vore att hålla rollerna åtskiljda. Som organisationen ser ut just nu med svårigheter att hitta funktionärer och i en liten värld där alla känner alla, så har jag dock svårt att se hur tolkningen kommer gynna verksamheten i stort. Vi får nog räkna med att den del äldre domare ser det som naturligt att "pensionera sig" inför 2017 i samband med regelrevideringen och med denna tolkning försvinner nog ytterligare några.  Som aktiv i distriktets tävlingssektor vet jag att det tyvärr då inte blir så många kvar - och många av de jag själv försökt peppa till att utbilda sig till domare är själva aktiva även i instruktörsrollen.

De etiska ställningstaganden jag själv gjort är att undvika att döma elittävlingar i slutet på kvalperioden i år då jag själv var aspirant på platserna och jag hade för säkerhets skull tänkt göra likadant nästa år (dvs undvika uppdrag i elitklassen under mars-maj). Jag har också undvikit att döma träningskompisar som står mig väldigt nära, till exempel Hanna Borg  som hjälpte mig så mycket då hästen och åsnan blev allvarligt sjuka. Detta regleras dock inte av några bestämmelser, utan tvärtom är det helt ok att döma träningskompisar. 

 Men som sagt, tolkningen är som jag förstår det både genomtänkt och genomförd av de personer som har mest insyn i det hela och vi får hoppas att detta blir till det bästa!

Personligen innebär det ingen större tragedi även om det såklart känns som ett trist slut på något man engagerat sig i helhjärtat. Själva domarrollen har jag dock inte för min egen - eller för firmans skull - utan för att  dra mitt strå till stacken i det ideella arbetet. Eftersom jag arbetar med att coacha hundägare professionellt så har jag inte velat blanda ihop dessa roller genom att även hålla kurser ideellt, med undantag för ett par utbildningsdagar för klubben respektive distriktet. Jag varit rädd att ngn ska störa sig på det att en deltagare kanske väljer att fortsätta privat och att mina motiv ska ifrågasättas. Nu blev detta ihopblandat ändå - och det var verkligen inte meningen!  

Med den info jag nu tagit del av kommer jag självklart inte sätta upp mig på några domaruppdrag 2016 och så får jag försöka ta reda på om denna tolkning är något som SBK vill ta upp till diskussion och som kan ändras inför 2017.

Kanske dömde jag min sista tävling i Sverige igår och så får NM om två veckor bli ett pampigt avslut på tio år i domarrollen. Och inget ont som inte för något gott med sig – ett gäng lediga helgdagar kan ge fler och bättre träningar med egna hundar och väcker även tanken på att ”nästa häst” inte behöver vara lika långt in i framtiden som jag tidigare tänkt mig.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Teman