en sak i taget

Försöker på olika sätt träna mig själv i ”en sak i taget”. Märker att jag mår betydligt bättre av att inte alltid optimera allting på samma sätt som jag försökt göra tidigare och vill bli bättre på att leva så.  Samtidigt är det svårt - särskilt nu när det händer mycket på alla håll och man önskar att de långa dagarna var dubbelt så långa.

Läste nyligen att vetenskapliga undersökningar dessutom visat att multitasking är rent ineffektivt, så det finns egentligen inte ett enda skäl att hålla på så där, utan bara en stor risk för den psykiska hälsan. Och den fysiska, fick jag bittert erfara när jag glömde mig för en stund, förra helgen. Precis innan jag skulle åka till Värmland på landslagssamling ”skulle jag bara” klia mig med en tops i örat och gick omkring och plockade ihop det sista samtidigt. Lyckas då slå armbågen i en dörrpost så att topsen trycks in med en faslig kraft och har aldrig känt sådan smärta i hela mitt liv. Mitt skrik gav ett litet mentaltest av hundarna på köpet. Pingu kom direkt och klängde på mig, I-or avvaktade tills jag lugnat mig något  (tyckte jag hörde honom mumla något om hysteriskt kvinnofolk) och stackars Ruffe gick ner i källaren och kom inte fram igen innan jag åkte.

En snabb googling visade att man inte kan göra så mycket åt en deformerad trumhinna och att det tar två månader att läka (det hade gärna fått stå två veckor åtminstone). Som tur var la sig den värsta smärtan efter ett par dygn och nu är det mest ”obehagligt.” Har dessutom  fått erfara hur mycket nedsatt hörsel på ena örat kan påverka vardagen. Betydligt mer än man tror!

På den 40 mil långa hemvägen stannade jag en enda gång för att tanka, samt köpa en macka. När jag betalat och vänder mig om för att gå ut från macken, så står där en person som jag några timmar tidigare fått i uppdrag av Heidi att kontakta med en fråga om rankingtävlingar. Vad är oddsen? Plötsligt växte motivationen för multitasking igen, eller så är det ”go with the flow” jag ska fokusera på och se till att hålla koll på den hårfina gränsen  :-)

På bilden nedan - mitt fina resesällskap I-or, tillika mästaren i mindfulness.´Han vill inte jobba för hårt...

...men är ändå mån om att synas i vissa sammanhang och vara med där det händer :-)

Fint referat från landslagssamlingen - författat av Helena till vänster på bilden ovan, samt  en galet rolig film som Heidi Billkvam klippt ihop finns i lydnadsbloggen som du hittar här

Tack alla inblandade för att ni bidrog till att första aktiva jobbet IRL som landslagscoach blev en mycket trevlig upplevelse med värmande feedback som motiverar och inspirerar för framtiden!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln