Mimmi

- Hunden som gjorde varje dag till ett äventyr

30 November, 2012
Vår häftiga, fartfyllda och ständigt glada Mimmi har idag tassat vidare och fortsätter nu sina äventyr bortom molnen. Tårarna slutar inte rinna, men samtidigt känner jag en oändlig tacksamhet över de drygt 14,5 år vi fick tillsammans. Hon har funnits med mig i halva mitt liv och vi har upplevt fantastiskt mycket ihop.
 
Vår lilla ”Starshine” – du var verkligen vår stjärna här på jorden och ikväll tänds en ny vacker stjärna på himlen.  Efter en tung - men samtidigt fin dag där vi har fått ta farväl av varandra - har allt stannat av, men snart ska jag hänga upp adventsstjärnorna i fönstren och de kommer från och med idag ha en alldeles särskild betydelse för oss.

Tack för allt, lilla Mimmi. Du fattas oss
 

 

om mimmi

Mimmi är en väldigt speciell liten hund på många vis. Dels har hon en väldigt egen liten personlighet som har gett oss ett oräkneligt antal skratt och även några gråa hår. Hon är nog en sån hund som man antingen älskar eller inte gillar alls. När jag träffade min man Fredrik och jag upptäckte att han faktiskt tyckte om Mimmi på riktigt, så var saken biff:-)

Mimmi är den hund som har gett mig blodad tand för brukset genom att vara en inspirerande och utmanande läromästare. Någon större talang för just spårning har hon kanske inte egentligen, jag tror snarare att söket är hennes rätta element. Ibörjan stod Mimmi på bakbenen i vinklarna för att vinda in i vilken riktning spåret kunde tänkas gå... Men genom Mimmis härliga arbetslust, envishet och nyfikenhet har vi tillsammans avancerat i spårskogen.  

Genom Mimmi förverkligades även drömmen att delta på lydnads-SM. Jag trodde faktiskt aldrig att vi skulle nå ända dit, men "bäst när det gäller" lyckades vi fixa det tredje kvalresultatet på den sista kvaldagen för SM 2005. En jämn tävlingshund har hon aldrig varit, men det är väl det som har gjort vår  resa så spännande och underhållande. Vid något tillfälle skiljde det 100 p i elitlydnaden från en helg till en annan - ena gången kunde hon flippa ut totalt och hamna i ett galet kelpierace ute på planen, för att nästa gång utföra momenten med härlig intensitet och precision.

Samtidigt som Mimmi är en tuff liten tjej som inte bangar för någon arbetsuppgift, så har hon alltid varit väldigt känslig för min sinnesstämning. Genom detta har jag Mimmi att tacka för mitt stora intresse för tävlingspsykologi. När min nervositet blev för stor på tävling blev Mimmi väldigt låg och såg nästan ut som om hon blivit tvingad att utföra momenten med våld. Detta fick mig att arbeta med mina tävlingsnerver och att fundera mycket kring vilka aspekter som spelar roll för ett lyckat tävlingsresultat. Jag är idag oerhört tacksam för att Mimmi ledde in mig på denna bana, eftersom det tävlingspsykologiska fältet idag är ett av mina stora intresseområden.

Till Mimmis särskilda säregenheter kan nämnas att hon älskar att bada och att hon är väldigt intresserad av möss, sorkar och grodor. Hon har en viss förmåga att alltid vara "i vägen" rent fysiskt, vilket egentligen förstås handlar om hennes härliga nyfikenhet och vilja att vara "där det händer". Och händer det inget ser hon till att det gör det. Vintern 2005 stoppade hon tex ner mulen i ett grävlinggryt och kom upp med två tänder mindre i underkäken. Ett par andra tänder har hon slagit av på helgalna gripanden i tungapporten (min egen teori är att hon blev frustrerad över att den var för tung för att springa riktigt fort med...:-)

Mimmi vill ofta "mer". På lydnads-SM:et sprang hon tex fint in i rutan, men satte sedan av mot nästa plan där hon fick syn på en annan kon...:-) Några höga totalpoäng fick vi inte, men jag var väldigt stolt och glad över att hennes sviftande svans och härliga attityd. Hon trivdes på planen och i situationen - något jag jobbat hårt och längre för!

Mimmi pensionerades från tävlingsbanan 2007 på grund av hälta till följd av artros, samt en förslitningsskada i ryggen. När hon blev bättre gjorde vi ett par försök att ta upp tävlandet igen, men då hältan återkom fick jag sätta punkt för vår tävlingskarriär som gärna hade fått fortsätta lite till. Under 2010 genomförde vi dock Canis klickertränarutbildning tillsammans, så den målinriktade träningen fortsatte men i en annan och mer "pensionärsvänlig" form.

I skrivande stund lever Mimmi ett fartfyllt pensionärsliv - varje dag är fortfarande ett äventyr. Hon verkar må  betydligt bättre i sin lilla kropp nu och aktiveras fortfarande med spår, tricks och lydnad - men med viss pensionärsanpassning i övningarna.

Mimmi är verkligen en inspirationskälla på många sätt, framför allt genom den livsglädje hon ständigt uppvisar och alla galenskaper hon roar sig själv och oss med!






Reg.namn: SLCh Starshine

Ras: Australisk Kelpie

Födelsedag: 1998-04-23

Tassade vidare: 2012-11-30

Främsta egenskaper:  Ständigt glad och härligt energisk!

Tävlingsmeriter:

  • Svensk lydnadschampion
  • Deltagare i lydnads-SM 2005
  • 2 cert i elit spår (0,75 poäng från brukschampionat...)
  • U-SM-silver i elit spår
  • U-SM-silver i elit lydnad




1 december, 2012

 

Jag smeker din päls
med min hand
Vi är förenade av
så starka band
Rör vid tassarna, nu så stilla
Pussar din nos,
den söta, lilla
Din tid på jorden
har runnit ut
Vår vandring har
nått sitt slut

Jag vet att alla måste dö
Men det är tungt att ta adjö
Det är tungt att ta adjö

Man undrar vad som
händer sen?
Var hamnar mänskans bästa vän?
Har även hundarna en själ?
Vad händer efter vårt farväl?
Plötsligt hör jag någon
viska i mitt öra
Jag har ett budskap
att framföra
De är på hundarnas planet
På hundarnas planet
Det är det enda som vi vet

Det enda som vi vet.

 

 Varje hund väntar där
På sin människa så kär
Din hund är ung på nytt
Smärta till energi förbytt
Där finns allt en hund ska ha
Varje dag är riktigt bra
Din hund är valp
på nytt igen
I väntan på sin bästa vän

Och den planeten, vill jag tro
Ligger vid regnbågens bro
Din hund möter dig där
Och vilken glädje det är
För vid din sida igen
Går nu din bästa vän
Ni skiljs aldrig mer

Ni skiljs aldrig mer